Tuesday, January 24, 2012

"Den hemliga läran" - återigen

Fortsätter med mitt mastodontprojekt. Håller alltså på att läsa ut Helena Petrovna Blavatskys "Den hemliga l'äran". Det är omtumlande. Det är en nästan fysisk upplevelse, känns lite som en mental rymdresa.sa.

Det egenartade är motsättningen mellan å ena sidan hennes genialitet, å andra sidan totalt ohållbara spekulationer om till exempel olika detaljer i solsystemets uppkomst

Mer allmänna resonemang, till exempel den grundläggande synen på exempelvis relationen mellan medvetande och materia, eller kritiken mot materialism och dogmatisk kristendom imponerar oerhört - och så stöter man plötsligt på fullkomligt otroliga påståenden om exempelvis relationen mellan kometer, solar och planeter.

Men det är en upplevelse att läsa. Jag märker en egenartad önskan att VILJA tro på det - och det ser grandiost ut - och så plötsligt kommer påståenden som att solar blir planeter i sin sista utvecklingsfas.

Jag är ännu i band ett och har inte närmare tagit del av exempelvis hennes 1800-talsmässiga rasläror. Det lär bli ännu en pärs. Men här bör man ändå påpeka att vare sig Blavatsky, den teosofiska rörelsen, eller de större utbrytningarna ur denna blev "rasistiska" i betydelsen rashetsande, eller att de någonsin förespråkade eller praktiserade någon form av apartheid. I teosofiska samfundets grundsatser, formulerade av just Blavatsky, betonas mänsklighetens enhet oberoende av "ras" och religion.

Däremot har det faktiskt utanför den etablerade teosofin funnits små högerextrema sekter som åberopat sig på Blavatksy, men huvudströmningen var närmast vänsterliberal.

Åter till Blavatsky. Min fascination för henne är gåtfull. Jag har svårt att förklara den. Men jag är glad att jag köpte "Den hemliga läran". Jag har ju nu en fascinerade läsning som torde räcka över julhelgen och en bra bit in i mellandagarna.

Erik Rodenborg 25/10 2010

No comments:

Post a Comment